Är barn en mänsklig rättighet?

Är barn en mänsklig rättighet

Nej du vita kvinna och/eller man – det är ingen mänsklig rättighet att skaffa barn.

Är barn en mänsklig rättighet?

Annika Leone skriver om det i ett väldigt bra blogginlägg – https://blogg.mama.nu/annikaleone/2017/04/03/har-alla-ratt-till-ett-barn/

”Att längta efter barn är en sak. Det kan jag verkligen förstå! Men att etablera barn som en rättighet gör ju att man får rätten att använda sig av andras kroppar för eget intresse. Det skapar en världsordning där tredje världens kvinnor och fattiga kvinnor i USA utan sjukförsäkring ses som avelsdjur åt västerländska par. Samt idén om att fattiga familjer i tredje världen inte har rätt till sina barn, utan bör adoptera bort dem till väst. Jag menar, hur kom egentligen idén till oss att fattiga länder bara är en resurspool som man kan åka och hämta barn i?”

Ingen tänker tanken på att ett vitt barn utan föräldrar ska adopteras bort till en annan del av världen.
Många svenska barn blev utan föräldrar efter tsunamin 2004.

Föreställ dig att de adopterades ut i världen. Afrika, asien och sydamerika. Till asiatiska och svarta/bruna föräldrar. Finns väldigt få vita svenskar som hade tyckt att det hade varit passande.

Vad är det då som gör att människor tycker att det är okej att vita människor flyttar barn från sin naturliga miljö? Språk, dofter och människorna skiljer sig märkvärt från t ex Indien och Sverige.

Adoptionsskandalerna är många världen över och trots det fortsätter Sverige att hämta hit barn.
Finns det något land Sverige har hämtat hit barn ifrån utan tveksamma adoptioner?
Själva adoptionen har varit laglig då den skett i svensk tingsrätt. Däremot bortförandet av barnet har i många fall varit olaglig eller tveksam. Föräldrar har blivit bestulna på sina barn, tvingade till att skriva på papper, fått sina nyfödda barn dödförklarade. 673 av 2200 barn hämtade från Chile till Sverige under 70-80-90-tal för adoption misstänks ha skett på olaglig väg.

I Sri Lanka baby farms – https://www.theguardian.com/global-development/2017/sep/20/baby-farms-sri-lanka-admits-adoption-racket-claims

Annika avslutar inlägget med:

”Acceptera läget. Du dör inte av att inte kunna få barn, var tacksam för att du lever! Bara det är en stor gåva, att kunna dricka rent vatten, äta sig mätt och ägna sig åt intressanta saker. Och om du vill umgås med barn, ta ett arbete på förskola eller fritids, eller hjälp ett ensamkommande flyktingbarn. Med allt lidande som finns i världen så kan jag verkligen inte tycka att detta är ett så fruktansvärt öde.”

Annika har så rätt i det hon avslutar inlägget med. Ditt dåliga mående över att du inte kan skaffa barn kan orsaka att en mamma någon annanstans i värld mår dåligt över att inte veta var hennes barn är. Ett barn hon har burit på i nio månader. Den känslan trumfar din.

Vuxna adopterade får ofta höra att vi ska vara tacksamma. Tacksamma över vad? Att vår mamma kanske letar efter oss? Att många av oss lider av psykisk ohälsa? Att vi haft det materiellt bättre här i Sverige men att vi mår dåligt över det trauma vi råkade ut för som småbarn vid separationen från våra mammor?

Innan du tänker på adoption som alternativ, tänk på att du kanske skapar ett livslångt trauma för barnet du hämtar hit. Facit får du först efter 30-40 år.

Är din längtan efter barn värt det?

Är barn en mänsklig rättighet? – NEJ!

Handel med barn – Adoption

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *